Hjärtsvikt är en folksjukdom där prevalensen har uppskattats till cirka 2 %. Sjukdomen innebär att hjärtats funktion är försämrad. Idag behandlas hjärtsvikt vanligtvis med ACE-hämmare, betablockerare och ibland spironolakton. Spironolakton är en mineralkortikoidreceptorantagonist, som i RALES-studien (1999) har visat goda effekter på mortalitets- och morbiditetsreduktion hos hjärtsviktspatienter när den gavs som tillägg till ACE-hämmare. Idag är det ännu inte helt känt hur läkemedlet utövar sin effekt.

Felin idiopatisk cystit (FIC) är den vanligaste formen av symtom i de nedre urinvägarna hos katt. FIC ger symtom som hematuri, smärta vid urinering, frekvent urinering med enbart en liten mängd urin per gång, periuri (urinering utanför lådan) och även obstruktion av uretra kan förekomma. Dessvärre är FIC en uteslutningsdiagnos som ställs när diagnostiska tester inte kan påvisa något som förklarar symtomen.Etiologin till FIC är fortfarande okänd. Studier har dock kunnat visa att symtomen som associeras med FIC kan förvärras av stressande omständigheter, varför en inblandning av det Sympatiska nervsystemet och/eller hypotalamus, hypofys och binjurebarks-axeln (HPA-axeln) misstänks. Olika studier har redovisat ökade plasmakoncentrationer av kortikotropin frisättande hormon (CRH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH) under stress samt högre plasmakoncentrationer av noradrenalin hos katter med FIC jämfört med friska katter.

I föreliggande uppsats var syftet att i en mixad design med kontroll- och behandlingsgrupp, undersöka om psykofysiologisk strategiträning kan hjälpa individer att hantera stress samt förbättra sin prestationsförmåga i pressade situationer inom golfputtning. Strategiträningen innefattade en kombination av andning-, rörelse och kognitivt beteende. Resultatparametrar var a) fingertemperatur som indikerar förändringar i det Sympatiska nervsystemet och b) ett protokoll som mätte prestationsdata. Data har analyserats med hjälp av ANOVA ?repeated measures? i SPSS.Huvudresultatet visar signifikant fingertemperaturskillnad mellan behandlings- och kontrollgruppen.

SAMMANFATTNING För att få fram en prognos när ett djur uppsöker vård finns det idag olika metoder. Inga är dock perfekta och därför forskas det på biomarkörer som ska kunna berätta mer om en individs allmäntillstånd. En biomarkör ska objektivt fungera som en indikator för normala biologiska processer, patogena processer eller farmakologiska responser efter en terapeutisk åtgärd. Chromogranin A (CgA) är en molekyl vars egenskaper och funktion undersökts mycket, bland annat dess potential som biomarkör vid olika tillstånd. Få djurstudier finns men humanstudier demonstrerar att CgA-koncentrationer exempelvis ökar vid olika sjukdomstillstånd; såsom hjärtsjukdomar, brännskador och hos patienter med neuroendokrina tumörer.

Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, har i psykoterapiforskning visats vara en effektiv behandlingsmetod av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Däremot är ögonrörelsestimuleringen, som är ett centralt moment i metoden, kontroversiell och dess funktion inte klarlagd.I föreliggande undersökning randomiserades trettiosex friska försökspersoner till en av tre stimuleringsbetingelser: ögonrörelsestimulering, taktil stimulering eller orörligt visuellt stimuli (kontrollgrupp). Stimuleringen kombinerades med imaginär exponering, negativ och positiv. Utfallet av experimentet mättes i olika fysiologiska mätparametrar, samt självskattningar av obehagsnivån (SUD). Resultaten visade signifikant högre hudkonduktansnivå vid ögonrörelsestimulering jämfört med kontrollgruppen, relaterat till aktivering av det Sympatiska nervsystemet.

All träning innebär en fysisk påverkan på kroppen och kan anses vara en form av stress, vilket hästar som tränas utsätts dagligen för. Svaret som fås vid stress är till för att mobilisera resurser inför kommande situationer, det sker fysiologiskt bland annat genom det Sympatiska nervsystemet som ökar sin aktivitet. Frisättningen av katekolaminer och kortisol ökar.Träning påverkar fysiologiska stressparametrar hos hästar. Den här litteraturstudien tittar på hur kortisol, ACTH, katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) och ?-endorfiner har setts variera under träning.

Bakgrund: Hypertoni är en vanlig folksjukdom i dagens samhälle och en vanlig riskfaktor för utveckling av bland annat kardiovaskulära, cerebrovaskulära och renala sjukdomar. Stress uppkommer vid fysiska och psykiska påfrestningar och ökar aktiviteten i det Sympatiska nervsystemet i kroppen. Långvarig stress är en riskfaktor för att utveckla hypertoni. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som innefattar bland annat personers uppfattning av fysisk och psykisk hälsa, sociala relationer samt förväntningar och mål. Yoga är en träningsform som är känd för sin stressreducerande effekt och hälsofrämjande innebörd.

Chromogranin A (CgA) är ett protein som finns i chromaffinceller i binjuremärgen och sympatiska nervändar. CgA frisätts tillsammans med adrenalin och noradrenalin, transmittorsubstans i Sympatiska nervsystemet, genom exocytos, vid ökad sympatikusaktivitet. Det finns studier som tyder på att en produktion av CgA kan ske även i spottkörtlarna. CgA koncentrationen i blodet har hos människa visat sig vara en känslig biomarkör för att förutsäga mortaliteten hos patienter med olika livshotande tillstånd. CgA-nivåer i saliv har också visat sig vara en möjlig markör för psykologisk stress. CgA har även hos hundar påvisats i flera olika neuroendokrina vävnader och neuroendokrina tumörer.

Aggression är det näst vanligaste problembeteendet hos katt. Det är förknippat med en stressreaktion, vilket kan innebära att Sympatiska nervsystemet aktiveras. Sympatikuspåslaget leder i sin tur till en rad fysiologiska reaktioner, bland annat ökat blodtryck och ökad utsöndring av katekolaminer. Genom att mäta hur stressad katten är går det att få ett indirekt mått på kattens aggressiva benägenhet. Etologiskt mäts stress med hjälp av Cat-Stress-Score och fysiologiskt kan halten kortisol i kroppen användas som mått. Katter kommunicerar med varandra genom att använda kroppsspråk.

De fysiologiska reaktioner involverade i stress har bevarats genom evolutionen och är viktiga för djurs förmåga att klara av en kritisk situation. Långvarig stress medför däremot en rad negativa effekter på djurs produktion och hälsa. Dagens mjölkproduktion ställer höga krav på korna, som ska vara friska, producera stora mängder mjölk av bra kvalitet och samtidigt ha en god fertilitet. För att korna ska kunna leva upp till dessa högt ställda krav måste långvarig stress undvikas. Vid stress aktiveras det Sympatiska nervsystemet och hypotalamus-hypofys-binjurebarksystemet, vilket leder till att stresshormonerna adrenalin och kortisol frisätts.

Det saknas idag metoder för att med säkerhet fastställa diagnosen Bornasjuka intra vitum. För att få en så säker diagnos som möjligt krävs fortfarande histopatologiska belägg och påvisande av virus i material från centrala nervsystemet, vilket ej kan tas från levande djur. Trots det finns det en risk att det intracellulära viruset undgår detektion då infekterade celler ej är jämt fördelade i hjärnan. De kliniska symtomen är specifika enbart för infektion i centrala nervsystemet och inte för Bornasjuka. Att förlita sig på antikroppar är osäkert på grund av låg titer som kan göra testen mindre tillförlitliga.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre människor. Oftast används läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smärtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa läkemedel kan de även orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit såväl fysiska som psykiska besvär och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstå vid läkemedelsanvändning hos äldre personer, skulle risken och lidande för äldre personer relaterade till fall kunna minska.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre människor. Oftast används läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smärtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa läkemedel kan de även orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit såväl fysiska som psykiska besvär och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstå vid läkemedelsanvändning hos äldre personer, skulle risken och lidande för äldre personer relaterade till fall kunna minska.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att Sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.

En operation framkallar en icke önskvärd fysiologisk reaktion hos patienten som benämns som kroppens stressvar. Stressvaret innebär att Sympatiska nervsystemet aktiveras och att endokrina ändringar erhålls, bland annat minskning i sekretionen av TSH och insulin samt ökning i sekretionen av ACTH, kortisol och ADH. En viktig uppgift för en veterinär är att välja premedicineringsläkemedel innan en operation. Premedicineringsläkemedel har som främsta uppgifter att motverka det perioperativa stressvaret hos djuret, minska smärta och förstärka anestesimedlens effekt. Syftet med det här arbetet är att beskriva vad som händer i kroppen vid ett perioperativt stressvar och hur svaret kan motverkas med hjälp av premedicineringsläkemedel. Premedicineringsläkemedel väljs och kombineras från klasserna sedativa, analgetika och antikolinergika. De vanligaste använda sederande läkemedlen på svenska veterinärkliniker är dopaminantagonisten acepromazin och alfa2-agonisten medetomidin.